söndag 14 januari 2018

Inkörning av min Trek Top Fuel 9,9

Idag var det dags att ta oskulden på min nya Trek Top Fuel 9,9

Det skulle bli en riktig distanstur i skogen på massa fina stigar runt Ensta med Täby MTB.
Cykla till Ensta och möte upp grabbarna. Blev lite finjustering av bromshandtag och låsningen till dämparna innan det var dags att köra iväg. Erik Vrang hade som vanligt hittat massa nya fina stigar med i stort set inga transportsträckor och det var riktigt tekniska och flowiga stigar så Trek:en skulle få bekänna färg.

Det var riktigt skönt att få köra heldämpat igen. Det har jag inte gjort sen cupavslutningen i Långloppscupen.
Hur fungerade Trek:en då. Jo jag är grymt nöjd. Den känns lite mer aggressiv en Epicen jag körde förra. Men det är inte så stora skillnader i geometri. 

Trek:en har 70 graders styrvinkel mot Epic:ens 70,5 och även styrröret är kortare vilket är bra då jag oftast vill komma ner och de stora 29” hjulen gör ju cykeln ganska hög. Här hade Trek:en låga 10 cm mot Epic:ens 12cm.
Sen är kedjestaget 43,5 mot Epic:ens 44,8. Lättare att få upp den på bakhjulet då när jag ska över diken och skit.

Den är dock ganska lång med en reach på 45,7 mot 44,1, det är över 1,5 cm.
Har dock satt på en kortare styrstam och det är en rak sadelstolpe som jag har satt sadeln ganska långt fram på.

Det var riktigt kul att köra och dämpningen kändes riktigt flowig och mjuk och fin.
Vet inte riktigt vad som är best låsning nu när jag kört Brain ett par år. Fördelen med den har ju varit att jag slipper ett extrareglage på styret och slipper tänka på att låsa och låsa upp.
Dock så är den inte så snabb och är svår att hitta en kompromisslös inställning på, antingen blir den för mjuk på grusvägarna eller för hård i skogen.

Låsningen på Trek:en går via vajer till styret och man reglerar både fram och bak med samma reglage så det är riktigt skönt. 

På Trek:en så blir den riktigt mjuk och fin när den är uppblåst och i stort set stum när den är låst.
Det är Fox RE:AKTIV dämpning bak som är riktigt trampeffektiv så när jag körde i skogen så hade jag den upplåst i stort set hela tiden.

Det var riktigt kul att äntligen få testa Trek Top Fule:n i sitt rätta element.


Blev dock inte så långt som jag hade tänkt mig då min diabetes började krångla igen och blodsockret bara sjönk hela tiden. 
Han inte äta så fort som mitt blodsocker sjönk så jag fick kasta in handuken efter 3 timmar. Då hade jag tryckt i mig 3 godispåsar, 2 nougat längder, 1 gel och en stor energikacka.

Men det lär nog bli någon mer tur nästa vecka om det inte blir slaskväder. Blir väll kanske någon sista finjustering av dämparna, tyckte dock jag fått till dem riktigt bra redan på första försöket. Den var riktigt följsam och fin.

Inga kommentarer: