söndag 30 november 2008

Test av vintercykel och kryssning med Birka.

Ja i fredags körde jag mitt första 8min intervallpass för säsongen. Det var inga siffror att hurra över direkt, körde 6styckna och lyckades späka mig igenom 280w på alla. Det är lite sämre än förut. Hade runt 290-300 förut vid den här tiden och har haft runt 320-330w som bäst. Men jag är som tur var ca 1½kg lättare fortfarande så jag får trösta mig med det......

Igår så var jag ute och rastade den nya vinterhojjen. Shit vilken skillnad mot den gamla som var superlåg där fram då den hade stel framgaffel som inte var gjord för framdämpade ramar och sen gamla slöa V-brommsar.

Jag hade vant mig vid den gamla cykelns bromsar och crossens bromsar som heller inte bettar allt för bra hur mycket man än tar i. När jag sen satte mig på den här besten och skulle sakta ner så slog jag nästan runt. Vilket djävla bett, har aldrig varit med om maken. Behövde knappt ta i något alls och den låste både fram och bak på en gång. Men sen sitter det ju dom nya Avid Elixir R skivbrommsar på med dasslock till 185mm skivor både fram och bak som tar hand om bromskraften.

Den har riserstyre och 90mm styrstam och skapligt brant styrvinkel så den kändes snabb som fan i skogen.

Den styrde direkt dit man peka framhjulet, det var nästan till att den kändes lite nervös men grymt kul var det att smiska den genom kurvor och smårotiga partier.

Jag kan lugnt vara nöjd och ha den här cykeln som en slaskmoppe. Går ju inte direkt att klaga på Shimano XT och dom nya SLX grejerna som sitter på då det trots allt ska vara en vintercykel.


Igår var det också dags för kryssning med Birka. Då jag och 2 andra polare fyllde år ungefär samtidigt så fick vi den briljanta iden att fira det tillsammans på Birka. Det blev 12 testoteron- stinna gubbar som bordade skutan vid 18 tiden. Det blev hög fart redan vid buffen så man visste var ribban skulle läggas.

Så här kan det gå om man inte har balans på grejerna......


När alla var mätta och belåtna så styrde vi kosan ner till Taxfree butiken för att inhandla diverse rusdrycker som kom att tömmas i hytten av en del. Som vanligt på en kryssning så är det förfest i hytten så även denna gång.

På sedvanligt gammalt vis så hölls hyttdörren öppen för att visa att här var det fest.....

Vi fick besök av en 70-åreig gubbe som höll låda för oss hela kvällen. Ove hette han och han drog den ena historien efter den andra så hela gänget låg dubbelvikta av skratt. Vilket djävla stolpskott.

Vid 23 rycket var det dags att göra dansgolvet osäkert. Dom flesta tog sig upp till diskot och shake'a loss tills det stängde runt 3 rycket sen var det dags att säja godnatt för den här gången.

Ove joina oss även under morgondagen och var lika överförfriskad då och fortsatte att dela med sig av sinna mer besynnerliga resor och historier. Man kan ju inte påstå att han var blyg eller direkt fin i kanten precis..... Men kul var det.

När man kom hem var man inte allt för pigg utan det blev till att slappa framför TV:n och ta det lugnt.

onsdag 26 november 2008

Ja då har man blivit ett år äldre igen då..

Känns skönt. Har fått alla presenter man kan önska sig också, har varit en riktigt bra dag. Börja med att Eva väckte mig och av henne fick jag ett fint set med fram och baklampa till den nya vinterhojjen som skall komma snart. Av föräldrarna fick jag stålars för att köpa ännu mer cykelprylar, kan det bli bättre. Japp det kan det. När jag kom till jobbet så hade jag fått ett SMS från min käre vän Jimmy Lindgren. Han hade den glada nyheten att min nya hoj hade kommit och fanns för avhämtning vihooooo.

Nu djävlar ska här köras, äntligen en vinterhoj med skivbromsar ska bli riktigt fint.
Hann tyvärr inte hämta den idag för jag skulle förnedra mig själv i Nybohovsbacken. Körde 10 gånger upp och ned. Fick inte upp pulsen och fick verkligen pina mig själv för att ta mig upp. Kom precis över 170 i puls av 198 friska men det känns ändå som det är på rätt väg. Hade tider på runt 2:30-2:45 med crossen och det var skapligt mycket snö så det kändes helt ok. På sommaren i kort kort och fint väder har jag legat runt 2min blankt med racern.
Så mina 2:30 kändes inte fy skam ändå. Det var i alla fall på rätt sida 3 sträcket.
Fick skynda mig hem sen för Eva hade planerat en fin middag på Thailändska Tigern på söder.
Satan var gott det var. Fick en förrätt med kyckling lök, basilika och chili precis lagom stark så man fortfarande kände smaken men den var ändå lite rivig. Sen kom huvudrätten Oxfile på planka med vitlökssås och grönsaker precis lagom stark den också. Och vilket lass man fick, man behövde inte backa på den portionen i alla fall det är en sak som är säkert.
Ja den här dagen kan jag inte klaga på. Ha det tills vidare

söndag 23 november 2008

Baby ,Mode, Mässa, CX, Cykelgala och fest.....

......det är väl kortfattat hur man kan summera helgen. Lite mer ingående så började resan på fredag då jag och Eva gasa ner till Lindköping för att träffa Mats och Karin och deras för dagen 1månad gamla Tyra. Det var en söt liten rackare som dom fått. Hon var otroligt lugn och tyst för att vara så liten också. Mats hade redan gett henne ett smeknamn och det var Lille Mats lite lustigt nog. Han hade klurat på att om hon skrek och levde rövare och skiter hela tiden så tänkte han att om det var han själv för 33år sen skulle han inte kunna skälla på sig själv så då fick det bli Lille Mats.

Vi blev bjudna på Tacos när vi kom ditt och det var grymt gått.

Som efterrätt blev det lussebulle och kladdkaka, satt inte helt fel......

Sen körde vi ett roligt spel som hette Tabu. Namnet lät ju en få tankarna att börja rulla, men det var inte riktigt som jag inbilla mig..... Man fick ett ord sen skulle man förklara vad det var utan att säga ordet eller andra vanliga synonymer till det. Sen var det bara att hoppas att ens kompanjon kunde lista ut var det var innan tiden gick ut. Var riktigt kul och stämningshöjande. Lilla Tyra fick snällt sitta brevid och titta på och höra massa konstiga ord.


På lördagen drog vi vidare till Jönköping för att gå på Svenska Cykeldagarna. Då vi kom iväg lite sent så kom vi direkt till starten av CX-tävlingen som gick där också. Jag skulle så klart köra. I stressen så glömde jag både dricka och nummerlappen så när det var 10min till start så var det bara att försöka få tag på Eva som hade bilnyckeln då nummerlapen var kvar där. Jag hade ingen telefon och hon var någonstans på mässan men jag fick tag på Micke Björnström som hade en telefon så då var det bara att jaga ikapp henne. Fick på nummerlappen och kom till start 3min innan start utan att ha hunnit värma upp eller testa banan och sist fick man starta också, inte världens bästa upplägg. Starten gick och jag drog på som vanligt och lyckades köra upp mig en del men sen kom syran igen så jag fick dra ner på farten. Men nu lyckades jag hålla tempot lite längre än dom 100m jag kom på förra tävlingen så det kändes bra. Det var en riktigt kul och snabb bana med många tighta kurvor. Fick lite krafter på sista varvet och körde upp mig ett par placeringar och slutade till slut på en 17:e plats. Inte mycket att hurra över men jag har inte tränat för det här heller så det var bara kul att få känna på lite fart och syra.

På kvällen så var det dags för Cykelgalan på Elmia. Det var som vanligt Roberto Vacci och Anders Adamsson som höll i taktpinnen under nomineringarna. Dom är för djävla sköna att lyssna på.
Nomineringarna som gavs var
Årets BMX-are som blev Mattias Fransson,
Årets Cykelhjälte som blev Ride of hope cykling mot barncancer,
Årets Ungdomsledare som blev Mathias Karlsson,
Årets MTB-Tävling som blev Bockstensturen,
Årets LVG-Tävling som blev LVG-SM Falun,
Årets Prestation som blev Emma Johansson,
Årets Motionslopp som blev Oxtrampen över Kinnekulle,
Årets landsvägscyklist, herrar som blev Gustav Larsson,
Årets landsvägscyklist, damer som blev Emma Johansson,
Årets mountainbikecyklist, herrar som blev Fredrik Kessiakoff
Årets mountainbikecyklist, damer som blev Alexandra Engen.


Efter det så blev det fest. Dom flesta drog vidare in mot Jönköpings centrum så även jag och Eva. Vi drog iväg med Patrik Eklund till Harrys där vi senare möte upp Micke S, Louise, Lars B, Fredrik E, Miche H, Ola, Magnus D, Mattias N, Oscar E och Maria. Det blev ett härligt gäng som höll låda till stället stängde igen. Man möte en del konstiga personer där också. Det var någon tant som kom bakom mig och försökte ragga, jag såg inte vem det var utan trodde det var Micke eller någon annan som höll på att fjanta sig. När jag vände mig så hade jag ett fult tryne precis framför ansiktet på mig med putande läppar.

Eva var heller inte så imponerad över hennes gest utan tog tag i henne och fråga vad fan hon höll på med varpå hon bitchslappar henne över örat. Eva ber henne dra varpå hon får en till örfil på andra sidan. Sen stapla hon vidare. Hon var så full så vi orka inte lägga någon energi på henne och lika bra var det för det fixade vakterna lite senare då hon blev utslängd.
Patrik fick testa det nya modet när det gäller handskar. Tyvärr fick han inte riktigt rätt storlek men lika glad var han för det.

Lars B hade fått blommor för han tog hem totalsegern i långloppscupen. Dom förvalta han väl på damerna vid baren och dansgolvet. Vet inte om han fick något riktigt napp men en trevlig invit var det nog alltid för dom som fick sig en blomma.....;o)

När stället stängde så drog jag och Eva mot hotellet för att lägga oss men vi hamna på Chicken Mamma och tog en bugget. Även Darvell var lite hungrig och tog sig en baguette men då han var skapligt överförfriskad så var det svårt att få hela i mun, stora delar blev utspridd över halva resturangen. Han och Stevensson drog sedan vidare på efterfest och körde tydligen hårt ända fram till 6:30.

Jag och Eva beslöt oss för att dra upp till hotellet och gå och lägga oss. På vägen upp fick vi en ofrivillig medpassagerare som också ville med till vårat rum och ha lite kul och trots lite fina hintar om att vi var trötta och ville gå och sova så förstod han inte riktigt det utan hängde på hela vägen upp till rummet. Det slutade med att vi fick sparka ut honom och låsa dörren......

Idag så var vi på cykelmässan och kollade lite på alla nya prylar som skulle komma till nästa år. Det blev några varv runt hallen och lite småprat med utställarna.
Lätta hjul är aldrig fel. Här har vi DT:s nya kolfiber hjul XRC 1250 för MTB som ska väga in på 1250g paret.

Något som blivit populärt dom senaste åren är Watt-mättare. För att kunna se hur mycket man tar i och kunna ta reda på hur ekonomisk man kör så är en Effektmätare ett väldigt bra verktyg. Här har vi SRM:s verision av watt-mätare till cykel.

Något som också har blivit populärt är tubdäck till cross. Här har vi TUFO:s nya crossdäck.

Fastnade en stund hos Christian Nielsen på GripGrab. Vi i TeamGhostSweden har inlett ett samarbete med honom och GripGrab som kan bli riktigt inspererande och kul. Riktigt trevlig kille. Vi kom in på att det skulle vara kul att samarbeta med deras danska storsatsande team och att vi skulle kunna komma över och delta i deras XC-cup som även har UCI status. Låter som en riktigt bra ide och det kan vara kul att få testa lite nya tävlingar.

torsdag 20 november 2008

Äntligen har jag fått upp trainern....

Nu har det varit många dagar med riktigt pissväder. På söndagen höll jag på att förfrysa mig totalt och i tisdags var det inte mycket bättre. Runt 0:an och ihärdande regn. Har inte fått min vintercykel än och den gamla ska renoveras så jag har fått köra cross utan skärmar. Inte det roligaste när det spöregnar och är kallt som fan.
I tisdags så skulle jag försöka mig på lite backintervaller. På väg till jobbet så märkte jag att min vänstra pedal vobblade lite konstigt. Hade inget minne av att jag kraschat in i något speciellt hårt så jag börja fundera på vad det kunde vara. Tänkte att jag stannar på parkeringen efter rödljuset och ställer mig upp för att få lite fart då vevarmshelvetet lossnar från vevaxeln, det var jävligt nära en asfaltssyning men jag klara mig som tur var. Det var bara att banka ditt skiten igen och skruva lite extra hårt för att undvika några mer nära döden upplevelser.

Bakintervallerna uteblev i stort sett då jag inte hade någon låsskruv till vevarmen och sen var vädret inte så lockande heller så det blev tempo sittandes på sadeln hem i stället.
Igår skulle det vara fint väder enligt SMHI och det var det ända tills jag skulle cykla......
Jag, Stefan Nilsson och Micke H skulle ut på Drottningholm och köra intervaller var det tänkt. Det blev sånt där härligt snöblandat regn. Micke som bara hade racer tog sitt förnuft till fånga och skipa uteträningen. Jag och Stefan gjorde ett halvhjärtat försök. Det var tänkt att vi skulle köra 4 varv på en bana som tar runt 10min. När vi kom dit så fanns det inga lampor som vi trodde. Vilket antiklimax, först halv snöstorm och sen inget ljus.

Vi körde mott Ekerö i stället så det blev bara 10min ut och sen 10min hem. Sista minutrarna snöa hela kassetten igen vilket resulterade i att kjedjan bara kugga över så det blev ingen hög fart där heller. Kan det gå mer åt helvete??
Nä sen blev det till att köra på lätta växlar. Kunde i alla fall köra på i uppförsbackarna så man fick lite träning.
När man kom hem så var det bara att slänga sig i duschen och tina upp igen.
Efter det så montera jag upp trainern. Nu tänker jag inte trotsa något skitväder ute när jag ska köra intervallerhus. Nu kommer det bli strukturerad träning inomhus, då slipper jag även tampas med vägkorsningar, gubbar och tanter på cykelbanorna, bilister som tror dom äger hela vägarna och okopplade hundar med odrägliga hussar och mattar.

söndag 16 november 2008

RAW och total förnedring.

I fredags var jag och Eva och firade våran 10års dag ihop 1 dag för sent. Vi började med lite mat på Restaurang Cypern på Valhallavägen 50. Vi startade med ett paket av Meze rätter både kalla och varma. Satt riktigt fint, vi körde på kött varianten och fick både fläskfilé på spett, lammkotlett, bifteki och kycklingfilé. Sen kom vi till efterrätten. Jag ladda på med en Jiaourti me meli som var silad yoghurt serverad med honung, valnötter och färska frukter.
Shit vad gått det var. Man gick inte därifrån hungrig i alla fall....;o)
Sen överaska jag Eva med en föreställning till RAW på Blue Moon Bar. Det var standup comedy av högre klass. Det var 6 komiker (Markus Birdman (UK), Magnus Betnér, Anders Celin, Cecilia von Strokirch, Dag Sörås (NOR), Isak Jansson) som höll låda och pausefågel mellan akterna var inte mindre än Mårten Andersson.
Var grymt kul, Jag och Eva garva skiten ur oss när dom rada upp helt skruvade vitsar en efter en.
En av dom bättre var den engelska komikern Markus Birdman. Han satte ribban högt men ibland var det lite svårt att hänga med då han körde med en typiskt krånglig engelsk snobb dialekt. Blev en riktigt lyckad kväll om jag får säga det själv.

På lördagen var det dags för första tävlingen i Coffee Cup som gick av stapeln i Trosa.
Vilken förnedring det blev för min del. Jag tog starten som vanligt och det brukar jag kunna hålla i alla fall ett varv men idag höll det runt 100m........
Efter det så tvärrdog jag. Jag gjorde ett tappert försök att hänga på Gunnar, Tommy och Joakim första varvet men det sket sig totalt. Resten av dom 5 varven som var kvar gick i distansfart. Näst sista försökte jag öka lite för jag ville inte bli totalt förnedrad och bli varvad. Det var fan inte långt ifrån. Jag såg Gunnar komma ner på slutet av banan när jag gick ut på sista varvet.
Grymt kört Gunnar, shit vad stark du är och shit vad svag jag är......
Tur att det inte är nu man ska vara snabb för då hade jag fan gråtit en skvätt och börjat köra dart eller någon annan icke konditionskrävande sport i stället.
Ja det verkar som 4 veckors frånvaro från cykeln och 4kg viktminskning från feberfrossa satt sina spår. Nu är det dags och börja träna ordentligt igen och fixa till formen till 2009.
Någon som har några bra knepp för att bli snabb till nästa säsong???
Något som jag vet att jag måste träna på är den mentala biten. För när det börjar gå dåligt så får jag så grymt negativa tankar och det blir svårt att fokusera på att köra fort. Det märkte jag igår på tävlingen. Så fort jag tappat täten så börja jag tänka på hur taskigt växlarna gick och vad halt och slirigt allt var och min 15kg tunga cykel med skärmar har ingen chans mot dom lätta tävlingscyklarna som dom andra körde på.
Direkt blev det distansfart och pulsen gick ner som fan. Fick en medelpuls på 158 så det var inget att hurra över.
Jag måste lära mig att ta i trots lite motgångar. Tappar jag lite får jag köra mitt eget race och tävla mot mig själv och ta varv för varv. Jag vet att jag kan köra skapligt fort så länge det går bra så då ska det väl inte vara så djävla svårt att köra fort även när man har gjort några missar.
Har ni några bra tips på den mentala biten så tar jag tacksamt emot det också.

Idag så var det distans på schemat. Det var nog den sämsta dagen att köra långt på. 0-2 grader och snöblandat regn hela dagen. Det var jag Stefan Nilsson och Patrik Eklund som trotsade det dåliga vädret och gick ut och körde. Det blev 4timmar och 15min för min del. Det var fan länge sen jag frusit så grymt mycket. Hade tappat känseln i både händer och fötter och det gick knappt att få runt benen och när man behövde bromsa så orka jag knappt med det heller. Till och med ansiktet var så fruset så jag bara sluddra när jag försökte prata med Stefan och Patrik.
Men det som inte dödar härdar får jag väl intala mig själv. Det var skönt att få ha trevligt sällskap på turen i alla fall annars hade väl min negativa mentala sida bett mig vända och åka hem redan efter 100m.

torsdag 13 november 2008

Träning QBranch och 10år

Ja nu händer det grejer. I veckan så drog vinterträningen igång. Det känns att man varit borta i 4 veckor. Har inte det där klippet i benen och det går allmänt segt. Var och körde tempo med Stefan Nilsson i tisdags. Fick verkligen bita i för att hänga med och sen tog han mig i spurten...
I vanliga fall brukar jag inte bli slagen i spurten men nu var jag verkligen trött. Får skylla på att det var uppförsbacke.
Vi körde Örby - Sköndal - Älta - Hellas en ganska platt och snabb bana. Tog runt 34min att ta sig runt, 34 grymma minuter för min del.

Igår så var jag på mitt första månadsmöte med min nya arbetsgivare QBranch. Det blev middagsbuffe på Polstjärnan följt av lite eftersnack om framtiden. Riktigt trevligt. Verkar vara ett riktigt seriöst företag som satsar på sina medarbetare. Dom verkar ha en bra friskvårdspolicy också och satsar på att man ska motionera och hålla sig frisk. Det är ju bra för min del då dom har stor förståelse för min cykling.
Att dom sen inte vill att man jobbar över om det inte absolut är beordrat från någon hög chef gör ju inte saken sämre. Det har ju blivit lite väl mycket övertid på mitt nuvarande jobb om man säger så.

Idag så har jag och Eva varit ihop i 10år. Fan vad fort det har gått, jag hinner ju inte riktigt med.
Dom här 10åren har varit både upp och ner och det har väll varit någon riktig svacka en gång men säg det förhållande som varit helt perfekt hella tiden, det går nog inte och hitta.
Jag är riktigt glad att jag har Eva. Hon är en riktigt rolig och underbar människa. Det är ett under att hon stått ut med mig och min cykling så länge. Hon har ställt upp och följt med på tävlingar och hjälpt till och langa och laga mat och fixat, vad skulle jag göra utan Eva???
Att veta att hon finns vid min sida i vått och torrt känns riktigt tryggt. Vi har samma sjuka humor och gillar att göra i stort sett samma saker.
Jag är väl lite mer åt det aktiva hållet medans Eva är lite åt det slöare hållet. Men det är som dom säger plus dras till minus och där är vi som i en härlig symbios med varandra.
Jag älskar när Eva kommer skuttande och ger en bamsekram när man kommer hem på kvällarna. Det är riktig kärlek det.
Vi tänkte fira våra 10 år med en riktig brakmiddag på någon fin restaurang men Eva är i Sandhamn på tjänsteresa och kommer inte hem förens i morgon så vi får ta det då i stället.
Längtar ditt just nu. Eva bara så att du vet jag älskar dig mest av allt i hela världen.

söndag 9 november 2008

Fest...

Ja då var den årliga avslutningsfesten för oss i Spårvägen över. Det blev jag och Eva som fick stå värd för detta arrangemang. Vi blev totalt 16 styckna som skulle göra våran lägenhet osäker.

Vi började lite lungt efter 19-tiden med en härlig välkomstdrink som Eva kokat ihop i köket. Det blev en sjuttis Smirnoff Green Apple Vodka och en kvarting Päron Vodka med lite sprite och ett gäng vindruvor några kiwi och lite skivor av lime.

Den gick åt i en väldans fart efter bara några minuter så hade herrskapet klunkat i sig allt ihop.
Eva får ta det som ett gott betyg.

Här testar Viktor om det är något drag i läslampan vi har i vardagsrummet. Ja hans puppiler försvann i alla fall så lite drag måste det ha varit.
Sen blev det beställning av pizza för att smörja kråset lite så resten av all sprit skulle gå ner utan att för starka efterdynningar.

Hjalmar hade hittat mitt cykelgarderob och skulle smycka ut sig med dagens nya mode. Han hitta mycket annat som han satt och lekte med också. Hittade lite fastsurrade saker både här och där som den lilla spellevinken hade satt fingrarna på.

Sen var det dags för bildvisning. Tyvärr var det bara jag som hade bilder från årets strapatser så det blev ett gäng egobilder på mig själv men jag hade fått med lite bilder från andra också eller hur????

Sen var det dags för lite styrkeprov. Man var ju tvungen att se om man hade några armmuskler. så det blev lite armbrytning.

Jag åkte på däng av Stefan Nilsson och här vissar han var skåpet skall stå.

Alex hade tagit med sig 2 sjuttisar Smirnoff och bjöd upp till shotrace. Och tog man lime med socker till shotarna så var man en riktig fjolla enligt honom. Grabben härstammar från Polen och vet hur det skall drickas på riktigt. Jag var så klart en riktig fjolla så jag gick på limen.
Här står Jag och Micke och diskuterar mina magproblem jag hade efter resan hem från Egypten. Vi kom fram till att jag måste ha skitit minst 50 gånger under dom 4 dagarna jag var sjuk. Slå det om ni kan........

När alla hade blivit lite runda under fötterna så var det ju dags att visa lite hud. Det har ju tydligen blivit lite av ett mode att visa upp sig lite så vi kunde ju inte vara sämre.
Först knäpptes bara skjortan upp men efter ett tag flög hela skiten av till kvinnornas förtjusning......NOT Ja man skulle ju ha lite medaljer runt halsen för att se riktigt pimpad ut.
Sen blev det dansa av tills stägningsdags på klubb Per och Eva lite efter 3.
Får påstå att det blev en riktigt lyckad fest enligt mig själv eller vad säger ni, ni som var med?????

torsdag 6 november 2008

Tur i oturen...

Ja hemvägen från Egypten blev inte den bästa. Allt hade gått hur bra som helst hela semestern, var frisk som en nötkärna och inga problem med magen.
Fick den brighta idén att jag skulle ta en sista simtur innan vi skulle resa hem, ville ju utnyttja tiden så gott det gick.

Fick den ännu brightare iden att jag simmar utanför revet till våran så kallade sköldpaddestrand där vi sett alla stora sköldpaddor och sjökon. Då det var utanför revet och väldigt blåsigt och strömt så var det skapligt stora vågor på 1-2m och färdvägen var ca 1,5-2km.
Men vafan det här har jag ju gjort förut utan problem så jag hoppa i och börja simma.
Såg jättemycket balla fiskar och coola koraller och allt gick utan problem.

När jag kommit upp och gick till poolen och körde mitt sista vattenpolopass innan vi drog så fick jag jordens kylfrossa. Jag bara stod och darra trots 30grader och sol.
Sen när vi skulle till utcheckningen så bröt helvetet loss. Jag spydde som en fontän och sket raketbajs.
Då jag inte hunnit käka någon lunch så kunde man glömma den.

Hela flygresan hem bestod i att springa fram och tillbaks till toan och tömma både nere och uppe. Jag växlade mellan att känna mig totalt nerfrusen trots filt och varm polo till att vara helt överhettad och stormsvettas trots att jag näckat till bara en tunn skjorta.
Det snurrade i hela huvudet och det kändes som jag fortfarande var ute på det blåsiga havet för allt gick i vågor. För kanske 3-4 gånget i mitt liv så hade jag fått huvudvärk också, billig fylla.....
Är det så här det känns att vara bakfull tro??????

När jag kom hem visade det sig att jag hade kraftig feber på 39,8 och det varade hela natten och måndagen.
Jag brukar vara den som går på muggen ganska ofta i vanliga fall men det här var fan sjukt det var typ ½-1 timme mellan besöken.....

På tisdagen började äntligen febern försvinna men jag sprang fortfarande på muggen hela tiden.
Då maten var helt slut i både i kylen, frysen och skafferiet så blev man tvungen att gå ut och handla. Fick den dumma iden att jag går till Skärholmen som är lite över 1km bort, redan efter att jag kommit ner för trapporna till huset så omvärderade jag den korkade iden och tog bilen....
Gå är inte det bästa sättet att hålla nummer 2 inne och då jag inte kände mig allt för krallig vid det här laget så var det första gången jag tog bil för en sån kort sträcka för att handla lite.

På onsdagen började jag känna mig som en människa igen men jag kunde fortfarande inte äta ordentligt och muggen var fortfarande mitt andra hem.
På dom här dagarna har jag gått ner ca 4kg och väger nu in på ca 77kg snacka om snabbbantning. Tänk om man kunnde behålla den vikten sen när man börjar träna och arbeta igen det skulle inte vara helt fel.

Idag har jag fortfarande varit hemma från jobbet men jag börjar känna mig helt ok. Nu kan det ta upp till 2-3 timmar mellan besöken på mitt andra hem med lite tur. Har även kunnat äta utan större problem men det blir inte mycket då man inte rört en fena på 4 dagar. Men i morgon ska jag börja jobba hade jag tänkt och till helgen ska jag vara fit for fight igen......

söndag 2 november 2008

Tillbaks till slaskvädret och minusgraderna......


Ja då var man hemma igen, tillbaks till slaskvädret och snålblåsten. Hur ska man summera den här resan då?
Ja vi kan nog inte klaga på mycket faktiskt inte med tanke på priset vi har betalt för det i alla fall.
Jag var rädd att maten skulle vara skit då jag luska lite på nätet innan vi åkte och då hade allt varit bra med hotellet men maten hade fått underkänt.
Jag blev positivt överraskad när maten faktiskt var helt ok. Vet inte om det beror på att jag hade så låga förväntningar eller för att maten faktiskt var riktigt bra....:o)
Något som jag faktiskt saknade var några vanliga affärer och någon bok/tidningaffär och inte bara dom där djävla souveniraffärerna som säljer en massa skit.
Ett gym hade inte skadat heller, nu fick jag spela vattenpolo eller ut och springa i sanden om jag ville ha någon annan träning än att simma.
Men jag ska inte klaga för korallerna och alla fiskar var grymma att se.
Det ska byggas ett spa/gym här snart men dom hade bara hunnit till grunden än så det hjälpte inte mig så mycket....

Här ska dom förlänga bryggan så den når enda ut till kanten av korallerna. Vilket teamwork det är på dom. En sköter maskinen och 10 tittar på.

Några resor så här i slutet av semestern har jag och Eva hunnit med. Närmare bestämt 1 till Luxor och 2 till Dolpinhouse.
Luxor resan var rikigt cool men väldigt lång. Det tog 7 timmar med buss dit. Men väl framme fick vi se Konungarnas dal,
Karnak templet,

Memnonstatyerna,
en papyrusfabrik, en lokal affär där dom tillverka prydnader av alabastersten och en liten båttur över Nilen där vi även fick se solnedgången
sen var det några något tempel som jag inte kom ihåg namnet på. Jag och kultur hör ju inte riktigt ihop och sen att jag har ett minne som en guldfisk gör ju inte saken bättre. Ni kanske vet vad det här är för något???

Man fick se upp lite med dom som jobbade på dom olika attraktionenra. Dom ville gärna ta foto på en och propsade på att få göra det men sen skulle dom ha betalt för det, en del försökte lura iväg en på konstiga villovägar som inte allmänheten har sett för att sen ta betalt för att visa en vägen tillbaks. Medans andra skulle ge en ”guidade turer” för att sen ta betalt för att dom pekat på 2 statyer som vi såg perfekt utan deras hjälp. Men det var inte så farligt jag gav lite pengar till några styckna som åtminstone gjorde sig lite bsvärr för att ”guida/hjälpa/fota en” men när vakten med den stora k-pisten ville ta ett foto på en så blev det ett nej. Gud vet hur mycket han skulle ha för att ta det fotot och ville man inte betala så känns det inte så bra att det är han som håller i k-pisten....
Sen bar det av hem igen ytterligare 7 härliga timmar i buss. Det var tyvärr inte världens bästa benutrymme i bussarna men vi lyckades få sätena precis bakom utgången så man kunde sträcka ut benen och på den andra bussen lyckades vi smöra åt oss varsit dubbelsäte.
Dolpinhouse resorna var tyvärr inte lika bra, 45 euro skulle dom ha för en heldagsutflykt där man med lite tur skulle få se delfiner. Den turen hade inte vi. Delfinerna lever ju i det vilda där ute så det kan man ju inte klandra någon för att dom inte ville simma runt med en massa feta turister.
Jag som verkligen ville se delfiner blev lite smått uttråkad, speciellt när man var tvungen att snorkla med flytväst. Vad är det för ett djävla påhitt, simma runt med en djävla flytväst förstör ju allt kul när man inte kommer ner till dom fina korallerna. Simma runt på ytan kan jag göra utanför hotellet gratis....
Jag gjorde det bästa av saken och leta upp den absolut minsta flytvästen jag kunde hitta
och lyckades ta mig ner en bra bit i alla fall.
På andra turen så var såklart dom små flytvästarna slut men det rådde jag bot på genom att låna dykarnas vikter.
Jag testade såklart så att flytvästen fortfarande flöt lite gran med vikterna på så jag inte skulle få en jobbig överaskning när man hoppa i pluret. Jag vill ju inte sjunka som en sten och aldrig mer komma upp igen..... Ståplats i röda havet överlåter jag till någon annan.

Men då jag inte fick se några delfiner så lyckades jag få ta på en sjöko det var lite grymt.
Det blev tyvärr inte några djupare dyk för mig som jag hade hoppats på. Det var röd flag varje dag här vilket innebär att det är väldigt vågigt och strömt ute i vattnet. Då jag inte har någon dödslängtan så höll jag mig ovanför 15m jag hade ingen och dyka med på djupet heller utan var helt ensam så det kändes lite dumt att testa.
Det enda stället där det inte var så vågigt och strömt var vid Dophinhouse men där satte ju flytvästen begränsningen....
Men jag lyckades i alla fall hålla andan ganska bra 2½ min när jag låg stilla och nästan 1½min när jag simmade lite lungt.





Här har vi våran kära Ibrahim som har sjungit för oss alla kvällar vi har varit här. Stackarn har inte tagit en ton rätt på hela semestern. Han måste varit en av dom första som flunkade från Idol.

Men skam den som ger sig. Han har hållit låda ca 2-3 timmar per kväll och en vacker dag kanske han också kan få till en låt.
Här har vi en liten kamel som gillar gula powerbar flaskor. Så fort den fick syn på min flaska så ville den börja nafsa på den.
Men när jag gav den vattnet som fanns i så ville den inte ha. Men så fort jag drog bort flaskan så ville han böja nafsa igen..... Kamelskötaren sa att kamelen inte ville ha vatten utan cola eller fanta, vilken bortskämd rackare. Han förväxla tydigen den gula färgen på flaskan med en apelsin så det var därför den ville ganaga på flaskan. Bottennapp för den kamelen han fick varken cola, fanta eller apelsin
Ja vad ska man säga om den här semestern. För dom pengarna vi betalde så var det värt varenda öre. Hotellet var riktigt bra, maten var bra sängarna var väl i hårdaste laget men det gick och sova utan problem. Servicen var också riktigt bra, städat och bäddat på rummet varje dag. Korallerna utanför hotellet var hur grymma som helst även alla sköldpaddor och sjökon jag mötte på vid stranden utanför hotellet.

Det som fattades var ett gym och en bok/tidningsaffär. Lite större konkurens bland researrangörerna här nere skulle inte skada heller så priserna kunde komma ner lite. Det var ca 30% dyrare här än i Hurghada och Shalm El Sheik. Sen att det kostade hela 7 euro för en halvtimmes internetsurf var lite i magstarkaste laget även om man hade egen dator med sig fick man betala det priset, ett litet minus skulle man väl kunna säga.
Ja summa summarum så kan jag gott rekomendera det här stället och jag skulle mycket väl kunna åka hit igen. Hade jag fått se delfinerna hade det här varit den överlägset bästa semestern jag haft men jag tror nog att den har förstaplatsen i alla fall men med en väldigt knapp marginal.